Röding
Röding |
|
|
I Sverige finns flera olika arter av röding. Den skiljer sig från övriga laxfiskar genom sina små fjäll, sina ljusa fläckar mot silvrig bakgrund och sin spektakulära röda bukfärg i samband med leken på hösten. Fenorna har en orange-röd färg med vita kanter. Av våra inhemska rödingar utgör storröding, mindre och större fjällröding tre olika arter. Dessutom finns här två närbesläktade rödingarter från Kanada (kanada- och bäckröding). Rödingen kan enligt norska uppgifter väga upp till 15 kg, de svenska uppgifterna lyder på ca 10 kg och 80 cm. Vanligtvis väger den 0,5-1 kg i våra vatten. Den trivs bäst som ensam art i kallt och klart, syrerikt vatten i våra fjälltrakter men även på större djup i sjöar i syd- och mellansverige. Den finns både som vild och odlad och är kanske den mest "exotiska" laxfisken av alla. De olika arterna hybridiserar med varandra och avkomman är fortplantningsduglig vilket tyder på att det fortfarande pågår en aktiv artbildning. Leken sker vanligtvis på hösten, rommen kläcks om våren. Vissa individer är stationära medan andra kan vandra, om möjligt ända ut till havet på sommaren. Rödingen är en uppskattad matfisk och största delen som saluförs är odlad. Sverige är ett av de ledande länderna när det gäller rödingodling. Rödingen har ofta röd köttfärg och är god helstekt i panna eller ugn, grillad, rökt eller gravad. Bästa säsong är höst och vinter men odlad röding kan köpas hela året. Röding fiskas med krok och nät. |
|
|
|
|